(S) bryr sig inte om stockholmarna

Läser i DN att socialdemokraterna i Stockholm inte tycker att det behövs en särskild politik för Stockholm. Det är ju ett kolossalt felslut. Vi kommer snart vara en miljon boende i Stockholm. Vi behöver kraftiga satsningar på förskolan, äldreomsorgen och framkomlighet i trafiken för cyklar, kollektivtrafik och bilar. Vi behöver också se till att alla nya stockholmare har jobb och spännande kulturliv att njuta av. Allt detta ställer Stockholm inför utmaningar som ingen annan kommun sammantaget stått inför.

Och då säger sossarna att det inte behövs en särskild politik för Stockholm. Man tar sig för pannan.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/storstadsvaljarna-delar-partiet

Allt fler bor i tätorter

Idag släppte SCB nya siffror över hur sveriges befolkning är fördelad över landet. Den trend som vi ser globalt, att majoriteten av befolkningen bor i städer, håller även i Sverige: 85 procent av svenskarna bor idag i tätorter. Under perioden 2005 till 2010 ökade tätorts-befolkningarna i Sverige med 383 000 invånare, och Stockholm som tätort ökade med 120 000 invånare. Det innebär att Stockholm snart är tre gånger så stort som Göteborg!

Den högsta andelen befolkning som bor utanför tätorter har Gotland (42 procent utanför tätorter), och den lägsta andelen har vi här i Stockholm (4 procent).

Vad SCB-siffrorna säger är att Stockholm är en plats av inflyttade personer: Väldigt få familjer kan kalla sig urstockholmare. Jag själv flyttade hit från Sörmland en gång i tiden. Det gör att Stockholm kan vara platsen att få vara sig själv, ömsa skinn från uppväxten, och börja nya karriärer och komma på nya företagslösningar.  Det är i sig otroligt spännande. Vi kanske inte är ett New York, men vi är i sanning en plats för möten och nya ansikten, och det vill jag att vi ska fortsätta att vara. Vi måste också bygga mycket för att hålla jämn takt med all inflyttning, och alla som bildar familj och skaffar barn i Stockholm. Som finansborgarråd är det kul att så många vill vara stockholmare!

Vi vet inte hur teknologi och nya uppfinningar kommer att förändra våra liv, men i dagsläget framstår det mer och mer tydligt att det är i storstäder som vi kan bygga ett samhälle som är miljövänligt, effektivt, och som håller  ihop. Korta avstånd och effektiv kollektivtrafik minskar utsläpp från trafiken, och det gör också att det är lättare att hitta jobb som är roligare när avstånden är kortare mellan hem och arbetsplats. Genom att få värme från CO2-fri fjärrvärme vinner stockholmarna kampen om vem som värmer sig miljövänligast jämfört med de som måste ha olja- eller pellets på landet. Vårt arbete för att bli en CO2-fri stad fortsätter.

DN och SvD skriver om det.

Geo-tag: Stockholm, Stockholm, Sweden.

Stockholm växer: 1,2 miljarder i överskott

Tertialrapporten för Stadens ekonomi (som togs idag på borgarrådsberedningen, och kommer att klubbas i kommunstyrelsen den 22 juni) konstateras att överskottet är på 1,2 miljarder och att fler får arbete i Stockholm, och att vi kan göra förskolesatsningar i storleksordningen 81 nya avdelningar. Vi skickade ut ett pressmeddelande om det, läs det här.

100 000 bostäder till 2030

Idag skriver jag på SvD Brännpunkt om att det växande Stockholm gör att vi nu måste skruva upp tempot i bostadsbyggandet med 20 procent. 100 000 bostäder till 2030 är vad vi ska nå. För att komma dit måste vi bli ännu bättre på att bygga effektivt och miljövänligt, nära kollektivtrafik, och hitta mark och lösningar så vi får plats med fler stockholmare. Läs artikeln här.

Bättre skollokaler

Tv4 Stockholm tar idag upp att skollokalerna på sina håll i Stockholm inte används effektivt. Som exempel har man att en helt ny förskola har byggts, bara några hundra meter bort från en skola där man har tomma lokaler. . Nu när Stockholm växer så mycket, och vi kommer behöva mer plats för barn och unga, måste vi skärpa upp hela organisationen i staden.  Därför leder jag i Stadshuset en skollokalsgrupp, som just tittar på hur vi långsiktigt kan bli bättre på att använda skollokaler och lokaler kring för att ge bättre service och kvalitet till alla stockholmare. Här tror jag att vi har mycket att lära från friskolorna för att använda lokaler för högre kvalitet och nytta.  I höst kommer gruppen vara klar med sitt arbete, och då kommer vi presentera skarpa förslag.

 

Sten Nordins Veckodagbok v.19

Hej!

I denna veckodagbok hittar du:
Sedan sist
En ursäkt!
Utmaning: bygga ett miljövänligt Stockholm
Nordisk huvudstadskonferens
Kulturtipset: Patti Smith

Sedan sist

Jag har presenterat den nya Slussen-modellen, varit med vid Polarpristagarnas offentliggörande, skrivit om att Sveriges första världsarv fyller 20 år, lagt upp bilder och text från min resa till Polen för att prata om hållbar stadsbyggnad och trafiksäkerhet, och gjort ett spadtag för ett förbättrat Hornstull. Vidare har jag uppmärksammatAnette Kullenbergs stöd, tagit Norra Djurgårdsstadens första spadtag, skrivit om ett förslag om mode i p-hus, för att sedan sätta mig på tåget till Nordisk Huvudstadskonferens i Köpenhamn. Jag har också hunnit kommentera att vi är minst 851 155 stockholmare.

En ursäkt!

Förra veckan var jag i Polen som en del av delegationen vid kungaparets statsbesök, och kunde inte finna tiden att samla tankarna till en fullödig veckodagbok. Därför blev det ett uppehåll förra veckan. Nu är jag dock tillbaka igen, med nya tag.

Utmaning: Bygga ett miljövänligt Stockholm

När vi stockholmare just nu blir allt fler, genom att fler flyttar hit för att arbeta, plugga eller bilda familj, så måste vi bygga mycket bostäder. Jag har i valrörelsen lovat minst 15 000 nya bostäder under de kommande fyra åren, och det är med en stor tuschpenna jag mentalt stryker under ordet minst. Utmaningen vi har framför oss är att hitta mark och utrymme att bygga detta, att se till att överklaganden inte försenar så att stockholmare blir utan bostad, men också att bygga miljövänligt och klimatsmart.

Alla känner vi till Hammarby Sjöstad som det lätt dyra området med sin tvärbana och nybyggda bostäder. Vad de flesta däremot inte vet är att Sjöstaden är byggd som ett miljöområde. Då var den stora miljöfrågan vatten och resurser, och därför är området extremt bra på återvinning och på att ta hand om de boendes vatten.

Till Sjöstaden kommer varje vecka internationella besökare för att lära sig hur man bygger miljösmart. Det är något som vi borde vara mycket stoltare över än vad som idag är fallet.

När vi nu ska se till att det byggs minst 15 000 bostäder de kommande åren så vill jag säkerställa att de, som allt annat i Stockholm, har världsklass. Människor vill bo i kvarterstad med mysiga innergårdar, men det säger inte att vi inte vill bo i energieffektiva bostäder, där man med den senaste tekniken kan hålla koll på hur mycket el och vatten man gör av med – eller lägenheter där man kan ladda bilen med el som husets egna solpaneler har samlat på sig.

I veckan som var gjorde jag det första spadtaget för 700 bostäder i Hjorthagen. Det blir den första etappen av det stora projekt som är hela Norra Djurgårdsstadens nya stadsområde. Det kommer att bli ett område med 10 000 nya bostäder, 30 000 arbetsplatser, nära vattnet, men också med modern kollektivtrafik och högteknologiska lösningar för framtidens miljö. Det kommer att bli otroligt spännande att se området växa fram.

Stockholm kommer dock behöva bygga och växa på andra ställen än i Norra Djurgårdsstaden, så min vision är att få fast en tydlig plan för hållbart byggande i hela Stockholm. Därför har vi nu ett Stadsmiljöråd som tittar på frågan om hur vi ska göra staden klimatsmartare, och tillsammans med våra alliansvänner (och oppositionen om de är beredda att börja rösta ja till att bygga bostäder) ska vi nu i år uppdatera och anta det nya Miljöprogrammet för Stockholm.

Jag vet att det är tufft att få en bostad i Stockholm, och jag vet att vi måste bygga mycket. Samtidigt vill allt fler stockholmare att det som byggs ska vara klimatsmart och långsiktigt hållbart. Det finns de som säger att det inte går ihop, att det inte går att bygga både mycket och bra. Jag skulle säga att det är ett feltänk: det lönar sig att bygga bra från grunden, och att bygga för framtiden. Så får vi ett växande Stockholm i världsklass.

Nordisk huvudstadskonferens

Just nu deltar jag på Nordisk huvudstadskonferens i Köpenhamn. I går deltog jag i en intressant paneldebatt mellan borgmästare från nordens huvudstäder inklusive Färöarna och Åland. Det blev en diskussion om städers betydelse och möjligheten att påverka utvecklingen som rör förändringar av klimatet. Inte minst diskuterades betydelsen av hur vi skapar ett attraktivt och modernt transportsystem.

Det visade sig att vi har många frågor gemensamt och att vi kan inspireras och lära av varandra. En tävling utlystes med glimten i ögat, mellan Stockholm, Oslo och Köpenhamn om vem som blir först och mest framgångsrik att introducera elbilen!

Kulturtipset: Patti Smith

De 31 augusti kommer polarpris-vinnaren Patti Smith till Stockholm, och ger en konsert på Konserthuset, som en del av Polarpris-festligheterna. Om du är på något sätt intresserade av den poesi- och rocktouch som hela hennes karriär har varit ett signum för så bör du markera det datumet i kalender.

Trevlig helg!

851 155 stockholmare

Siffran i rubriken gäller för slutet av mars, och kommer från USK. Det är en fantastisk siffra. Stockholm växer, och många väljer att flytta hit för att jobba och skaffa familj.  Som prognoserna ser ut kommer vi vara en miljon stockholmare år 2025.

Stockholms län ökade sin befolkning med 9 602 personer under första kvartalet 2011, och ökningen i Sverige totalt var 12 484 personer. Stockholms stad hade den största ökningen av kommunerna i länet och i hela Sverige.

 

Jag tänker fortsätta att bygga bostäder, och satsa på modern kollektivtrafik under hela den här mandatperioden. Det är vad ett växande Stockholm behöver. Till det behövs också satsningar på en förskola med kvalitet och som är ett stöd för alla de arbetande föräldrar som vi har i Stockholm. Vi är en dynamisk stad, och det händer mycket i allas våra liv. Därför tycker jag att kommunens jobb är solklart: det ska bara fungera. Det ska vara enkelt att vara stockholmare!

Norra Djurgårdsstadens första spadtag

Igår drog vi symboliskt igång arbetet med omdaningen av det område som ska bli Norra Djurgårdsstaden, där totalt 55 000 stockholmare till slut kommer att bo, arbeta och växa upp.

Som finansborgarråd är det inspirerade att se ett industriellt hamnområde förvandlas till bostäder. Det går i linje med utvecklingen globalt, och ger utrymme för spännande bostäder och möjligheter för hamnnära boende. Det är ett spännande område av modig arkitektur, modern miljöteknik, och miljövänlig kollektivtrafik i form av Spårväg City. Samtidigt pågår arbetet för att flytta hamnens verksamhet. Tillsammans med akademi och företag kommer det här att bli en miljöstadsdel i världsklass.

Stadsbyggnadsborgarrådet Kevius har skrivit om invigningen här, och ett pressmeddelande har gått ut.

Talar på Stockholm bygger

Idag är byggherrar, politiker och tjänstemän samlade i Kulturhuset för samtal och diskussioner om hur vi ska bygga mer. Det  är mycket intressant och givande för alla inblandade. Själv inledde jag dagen med att skriva på DI Debatt om behovet av ökat tempo i bostadsbyggandet, nu när Stockholm och Sverige blir mer och mer urbaniserat.

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius har idag även en debattartikel utifrån en undersökning de gjort av vad stockholmare faktiskt vill ha när de flyttar till olika områden. mycket intressant. Läs den här.

 

Skriver på DI Debatt om bostadsbyggande

Idag skriver jag på DI Debatt om bostadsbyggande. Det är en aningen kortad artikel som till slut fick plats i tidningen, så här lägger jag ut artikeln i sin helhet.

Svt ABC hade ett kortare inslag om detta idag.

//

Staten måste nu göra sitt för att få fram bostäder

Stockholm växer, och växer i dag med en fart som vi inte har skådat på många decennier. Varje dag flyttar det in motsvarande två fullastade SL-bussar med nya innevånare till Stockholm, och till det ska föras den fantastiska utvecklingen med att allt fler stockholmare skaffar fler barn, och att allt fler äldre stockholmare väljer att bo kvar i staden på ålderns höst. Till 2014 kommer Stockholm vara en stad med 900 000 innevånare. För att möta detta växande Stockholm behövs det fler bostäder.

Stockholms stad lovade under förra mandatperioden att 15 000 bostäder skulle byggas. Tack vare hårt arbete och gott samarbete med byggbranschen överträffades målet och 17 000 bostäder byggdes. Stockholm behöver ännu fler bostäder, därför har vallöftet förnyats med målet att bygga minst 15 000 bostäder för mandatperioden 2010-2014.

Det skulle samtidigt kunna byggas långt mer, men det finns hinder i vägen. Regeringen måste se över antalet instanser för överklaganden av bostadsprojekt i syfte att minska antalet. Dagens system hämmar bostadsbyggandet i Stockholm.

Den nya plan- och bygglagen hade som uttalad ambition att rätta till de systemfel som finns i överklagandeprocessen. Så som den nya lagstiftningen är utformad så lär den inte lösa problemen.

I dag gör överklaganden av bostadsbyggande i Stockholm att bostäder tyvärr försenas med i genomsnitt ett år per byggprojekt. Rättsväsendet, myndigheter och handläggare, borde tydligare prioritera hanteringen av överklagade bostäder i sin verksamhet. När Stockholms stad och byggbranschen nu gör sitt bästa för att få fram bostäder måste även staten göra detsamma.

Handläggningstiderna för att hantera överklaganden sinkar i dag hela Stockholms bostadsmarknad. Har man riktigt otur så kan även regeringens beslut överklagas– vilket kan ge ytterligare minst 6 månader innan avgörande lämnas om ett bostadsprojekt. I förra veckan beslutades äntligen, efter en överklagandeprocess som löpt sedan 2009, att detaljplanen för 2 500 bostäder i Hagastaden vunnit laga kraft. Sådana väntetider har inte Stockholm råd med.

Stockholms stad har gjort sin hemläxa. Innan spaden ens sätts i marken för ett hus måste kommunen enligt lag ta sig igenom en hel mängd hantering och planering. Det handlar om remisser till berörda som kan ha synpunkter och klagomål, nya planer ska tas fram i området, och olika konsekvensanalyser måste göras.

Stadsbyggnadskontorets handläggare jobbar tätt tillsammans med övriga delar av staden så att administration och handläggning hålls till ett minimum. Vi har ordentligt kapat handläggningstiderna mellan så kallade startpromemoria och ett planantagande, och effektiviserat remisshanteringarna. Även om det i dag går snabbare än tidigare så är tar det i våra ögon fortfarande för lång tid. Här finns mer att göra.

Byggherrarna jobbar i dag nära staden för att snabbt hitta mark och lämpliga områden för att bygga, och arbetar för att höja nivån när det kommer till bra och kvalitativa bostäder till ett bra pris. Ett orosmoln är att vi kan konstatera en begynnande brist på kunnig personal i branschen, något som i förlängningen även det kan skapa problem för bostadsbyggandet.

Med förseningar kommer också fördyrningar av projekt, vilket i sin tur antingen ger mindre pengar till att satsa på extra kvalitet och utveckling av bostadsprojekt, eller så betyder det att priserna för de boende ökas. Vare sig Stockholms stad eller Stockholms byggherrar tycker att det är en väg framåt.

Det finns i dag stora planer på att inte bara bygga mycket bostäder, utan också bygga vackra bostäder som människor vill bo i, med arkitektur och stil som tilltalar.

Vårt gemensamma mål är att skapa kvarter och stadsdelar där stockholmarna känner igen klassisk stockholmsarkitektur, där man känner sig hemma och där man känner sig trygg.  Här kommer säkert människor att överklaga. Men då krävs att rättsväsendet snabbt och rättvist ser över och bedömer dessa överklaganden skyndsamt, så att antingen byggen kan ändras, stoppas, eller fortsätta.

I en växande stad som Stockholm är det självfallet så att vi alla kommer att ha synpunkter på vad som byggs. En livlig debatt är bra för samhället, och ju fler röster som hörs desto bättre.

Ett gammalt feltänk är att vi tidigare bara har frågat omkringboende när det ska byggas nytt. Här kommer vi framöver även tillfråga personer i Stockholms bostadskö – de som därmed eventuellt kommer att flytta in – vad de tycker om det framtida boendet. Det här säkerställer också att inte bara infödda stockholmare, utan de nya och inflyttade stockholmarna, får göra sina röster hörda.

Utmaningen är att gå från debatt till avgörande. Överklaganden är naturliga steg i den demokratiska processen, och måste finnas. Problemet är snarare hur lång tid det tar innan instanserna som ska hantera överklaganden tar på sig innan de meddelar vad som ska gälla. Dagens många nivåer och instanser för överklagande måste ses över, i syfte att de ska bli färre, samtidigt som alla delar av rättsväsendet måste bli snabbare på att ge svar på överklaganden.

Ingen vinner på att bostäder i dag dras i långbänk. Det är dags att öka tempot. För att komma åt Stockholms bostadsbrist måste takten på bostadsbyggandet ökas, och då måste tiderna av väntan på besked om överklaganden av bostäder kortas ner så att vi faktiskt kan komma igång med byggandet. För det måste statsmakterna snarast lägga om sitt arbete på så att det går snabbare att komma till beslut om bostäder.