Skriver på DI Debatt om bostadsbyggande

Idag skriver jag på DI Debatt om bostadsbyggande. Det är en aningen kortad artikel som till slut fick plats i tidningen, så här lägger jag ut artikeln i sin helhet.

Svt ABC hade ett kortare inslag om detta idag.

//

Staten måste nu göra sitt för att få fram bostäder

Stockholm växer, och växer i dag med en fart som vi inte har skådat på många decennier. Varje dag flyttar det in motsvarande två fullastade SL-bussar med nya innevånare till Stockholm, och till det ska föras den fantastiska utvecklingen med att allt fler stockholmare skaffar fler barn, och att allt fler äldre stockholmare väljer att bo kvar i staden på ålderns höst. Till 2014 kommer Stockholm vara en stad med 900 000 innevånare. För att möta detta växande Stockholm behövs det fler bostäder.

Stockholms stad lovade under förra mandatperioden att 15 000 bostäder skulle byggas. Tack vare hårt arbete och gott samarbete med byggbranschen överträffades målet och 17 000 bostäder byggdes. Stockholm behöver ännu fler bostäder, därför har vallöftet förnyats med målet att bygga minst 15 000 bostäder för mandatperioden 2010-2014.

Det skulle samtidigt kunna byggas långt mer, men det finns hinder i vägen. Regeringen måste se över antalet instanser för överklaganden av bostadsprojekt i syfte att minska antalet. Dagens system hämmar bostadsbyggandet i Stockholm.

Den nya plan- och bygglagen hade som uttalad ambition att rätta till de systemfel som finns i överklagandeprocessen. Så som den nya lagstiftningen är utformad så lär den inte lösa problemen.

I dag gör överklaganden av bostadsbyggande i Stockholm att bostäder tyvärr försenas med i genomsnitt ett år per byggprojekt. Rättsväsendet, myndigheter och handläggare, borde tydligare prioritera hanteringen av överklagade bostäder i sin verksamhet. När Stockholms stad och byggbranschen nu gör sitt bästa för att få fram bostäder måste även staten göra detsamma.

Handläggningstiderna för att hantera överklaganden sinkar i dag hela Stockholms bostadsmarknad. Har man riktigt otur så kan även regeringens beslut överklagas– vilket kan ge ytterligare minst 6 månader innan avgörande lämnas om ett bostadsprojekt. I förra veckan beslutades äntligen, efter en överklagandeprocess som löpt sedan 2009, att detaljplanen för 2 500 bostäder i Hagastaden vunnit laga kraft. Sådana väntetider har inte Stockholm råd med.

Stockholms stad har gjort sin hemläxa. Innan spaden ens sätts i marken för ett hus måste kommunen enligt lag ta sig igenom en hel mängd hantering och planering. Det handlar om remisser till berörda som kan ha synpunkter och klagomål, nya planer ska tas fram i området, och olika konsekvensanalyser måste göras.

Stadsbyggnadskontorets handläggare jobbar tätt tillsammans med övriga delar av staden så att administration och handläggning hålls till ett minimum. Vi har ordentligt kapat handläggningstiderna mellan så kallade startpromemoria och ett planantagande, och effektiviserat remisshanteringarna. Även om det i dag går snabbare än tidigare så är tar det i våra ögon fortfarande för lång tid. Här finns mer att göra.

Byggherrarna jobbar i dag nära staden för att snabbt hitta mark och lämpliga områden för att bygga, och arbetar för att höja nivån när det kommer till bra och kvalitativa bostäder till ett bra pris. Ett orosmoln är att vi kan konstatera en begynnande brist på kunnig personal i branschen, något som i förlängningen även det kan skapa problem för bostadsbyggandet.

Med förseningar kommer också fördyrningar av projekt, vilket i sin tur antingen ger mindre pengar till att satsa på extra kvalitet och utveckling av bostadsprojekt, eller så betyder det att priserna för de boende ökas. Vare sig Stockholms stad eller Stockholms byggherrar tycker att det är en väg framåt.

Det finns i dag stora planer på att inte bara bygga mycket bostäder, utan också bygga vackra bostäder som människor vill bo i, med arkitektur och stil som tilltalar.

Vårt gemensamma mål är att skapa kvarter och stadsdelar där stockholmarna känner igen klassisk stockholmsarkitektur, där man känner sig hemma och där man känner sig trygg.  Här kommer säkert människor att överklaga. Men då krävs att rättsväsendet snabbt och rättvist ser över och bedömer dessa överklaganden skyndsamt, så att antingen byggen kan ändras, stoppas, eller fortsätta.

I en växande stad som Stockholm är det självfallet så att vi alla kommer att ha synpunkter på vad som byggs. En livlig debatt är bra för samhället, och ju fler röster som hörs desto bättre.

Ett gammalt feltänk är att vi tidigare bara har frågat omkringboende när det ska byggas nytt. Här kommer vi framöver även tillfråga personer i Stockholms bostadskö – de som därmed eventuellt kommer att flytta in – vad de tycker om det framtida boendet. Det här säkerställer också att inte bara infödda stockholmare, utan de nya och inflyttade stockholmarna, får göra sina röster hörda.

Utmaningen är att gå från debatt till avgörande. Överklaganden är naturliga steg i den demokratiska processen, och måste finnas. Problemet är snarare hur lång tid det tar innan instanserna som ska hantera överklaganden tar på sig innan de meddelar vad som ska gälla. Dagens många nivåer och instanser för överklagande måste ses över, i syfte att de ska bli färre, samtidigt som alla delar av rättsväsendet måste bli snabbare på att ge svar på överklaganden.

Ingen vinner på att bostäder i dag dras i långbänk. Det är dags att öka tempot. För att komma åt Stockholms bostadsbrist måste takten på bostadsbyggandet ökas, och då måste tiderna av väntan på besked om överklaganden av bostäder kortas ner så att vi faktiskt kan komma igång med byggandet. För det måste statsmakterna snarast lägga om sitt arbete på så att det går snabbare att komma till beslut om bostäder.